Forskning förskolan

Det ger många möjligheter, men ställer också stora krav på att förskollärare ska kunna arbeta utifrån respekt för ojämlikhet och allas lika värde. Denna artikel presenterar resultaten av studien. Texten utvecklas vid universitetet eller universitetet på uppdrag forskning förskolan Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultaten av förskolans forskning, ska vara en social och kulturell mötesplats där barn ska utveckla en förståelse för kulturell mångfald och vara redo att leva i en alltmer internationaliserad Värld.

Detta beskrivs i läroplanen för förskolans institutioner, där du också kan läsa att utbildning ska baseras på alla barns lika värde. Forskare, inklusive Lahdenpera, tror att migration och mångkulturell samhällsutveckling är bland de viktigaste frågorna för förskolor och skolor som kan övervägas idag. I forskning förskolan studier verkar det ställa stora krav på lärarnas pedagogiska kompetens för att tillgodose denna mångfald.

De olika synen på mångfald på hur mångfaldsarbete implementeras och förstås i förskolan bygger på att förskollärare utgår från olika förhållningssätt till olikheter och kulturupplevelser som är mer eller mindre medvetna om dem. För att klargöra detta delades Lahdenpera in i monokulturella och interkulturella tillvägagångssätt. Dessa två begrepp kan vara användbara när förskollärare reflekterar över sitt arbete med mångfald i förskolan.

Mångkulturellt förstås som ett invandrarproblem, och till exempel har åtgärder vidtagits för att kompensera barn av utländskt ursprung så att de kan bli en del av vårt samhälle. Olika kulturer behandlas som statiska och bredvid varandra. De ser ut som om de är olika, och fokus ligger på vad som gör att de sticker ut. Det interkulturella synsättet, som enligt lahdenper, som framgår av läroplanen, är att mångfald snarare ses som en resurs och en positiv uppgift som kan förbättra utbildningen.

Den bygger på ömsesidighet och social interaktion, med respekt för varandra och olika kulturer.

Kommunikation präglas av jämlikhet och öppenhet för varandras olikheter och behov. Skillnader används i lärande, och utgångspunkten är integration genom ojämlikhet. Att titta på barn Johannes Lannblad tror på att undersöka att psykologin har haft stor inverkan på hur förskolepersonal förstår nyanlända barn. Denna förståelse bygger ofta på det trauma som vissa familjer kan ha upplevt när de flyttade till Sverige, men inte alla.

Att se de nyanlända barnen som en grupp blir då utsatt forskning förskolan rädslan i centrum, oavsett om de har gått vidare från kriget eller inte. Lanneblad märkte att bindning med vuxna, eller snarare brist på tillgivenhet, ofta var det som fokuserades på för förskollärare. Enligt Lanneblad leder detta till en överdriven syn på barn och föräldrar som utsatta och med funktionsnedsättning.

I studien om mottagandet av nyanlända familjer i förskolan - Hur kan verksamheten utvecklas? Men förskollärare såg forskning förskolan att när de istället deltog i olika roliga inlärningssituationer verkade de glömma vad de hade gått igenom. På detta sätt deltog barn i att skapa nya sammanhang med andra i förskolan, snarare än att övervägas för sina tidigare erfarenheter.

Det kan handla sättlök lök kreativ aktivitet baserad på nyfikenhet och spänning, liksom vuxna som deltog och stödde i spelet. Föräldrarnas inställning till förskollärare i Ljunggrens studie belyser vikten av en genomtänkt struktur för att introducera nyanlända familjer till förskolan. En av sakerna i detta sammanhang är ofta att arbetet med att respektera och lyssna på enskilda barn kan kombineras med att arbeta med en grupp barn.

Definitionen av demokrati, som samarbete och något en gemensam studie av Gulnin Colnerud, ber om vad de olika problemen i utbildningen kan vara, både i pedagogisk praxis och i forskning. När det gäller demokrati tror hon att det här är de värderingar som är offentliga, delade och delade av människor. Det handlar om att utveckla politiskt deltagande och har en inverkan forskning förskolan sig själv och för andra och det sker i samarbete med andra människor.

Det är till exempel vanligt att begreppen barns inflytande och barns delaktighet används för att beskriva vad demokrati är i förskolan, och de två begreppen likställs många gånger i forskningen. Anette Emilson tolkar emellertid resultatet i sin avhandling, eftersom begreppet inflytande har ett mer individuellt fokus, medan deltagande har ett mer kollektivt.Skiftet mot alltmer individualiserad dokumenthanteringspolicy analys av styrdokument som skollag och läroplaner i Sverige och många andra länder visar att innebörden av begreppet demokrati över tid har skiftat från en betoning på kollektiv rättvisa och jämlikhet till större och mer och mer.

Mer mänskliga rättigheter och frihet ses till exempel när det specifikt tillämpas på förskolans läroplan, Solig Hägglund, Annika Lefdal Hultman och Forskning förskolan Telder noterar att repetitiva målbeskrivningar för undervisning av enskilda barn produceras, medan relativt få mål är arbete gruppvis. och möjlighet att samarbeta. Dessutom forskning förskolan de att delar av barns inflytande i läroplanen inspirerades av FN: s konvention om barnets rättigheter, vilket kan bidra till en person för en individ.

Barnkonventionen definierar enskilda barns rättigheter, medan barn inte har någon plats som kollektiv och barngrupp. Eftersom demokrati först och främst är en del av en grupp som samarbetar och samarbetar, läggs alltför stor uppmärksamhet åt mänskliga rättigheter på förvaltningsdokument, vilket leder till att demokratin inte kommer att vara fullständig, enligt H.

J. Hägglund och kollegor. Individuella val och beslut riskerar att leda till överdrivet ansvar Anette Emilson och Eva Johansson rapport från forskning i förskolor att demokrati oftast består i att barn får göra val och bestämma saker, och nästan alltid på individuella sätt när förskollärare institutioner frågas om sitt arbete. Detta hänvisar ofta till val inom en ram som fastställts av vuxna, till exempel att välja mellan två olika frukter till lunch.

I Katharina Ribeus avhandling är det också ofta en form av individuella minoritetsval under gruppaktiviteter, till exempel när ett barn får välja den sång som alla ska sjunga under en samling. Kristina Westlund konstaterar att det också ofta betonas att barn ska välja självständigt, utan att påverkas av andras val. Många forskare har påpekat risken att barns inflytande i praktiken är för nära kopplat till deras egna val och beslut, snarare än till samarbete och diskussion med andra.

Ann Trine Kjerholt tror också att detta leder till ett överdrivet ansvar gentemot små barn när de är ansvariga för de Val de har gjort. De utbildas för att bli oberoende aktörer till priset av andra möjligheter som att ta hand om varandra, vara ömsesidigt fördelaktiga och kunna samarbeta med olika människor. När Hägglund och hans kollegor frågade förskoleeleverna vad de menade kom därför demokratin i förskolorna i liten utsträckning också i form av rösträtt och de flesta val i gruppen.

Till exempel kan barn rösta tillsammans för olika alternativ och för vad som får flest röster. Således ligger fokus på vikten av val för gruppen, och Barn lär sig att fatta gemensamma beslut, även om resultatet inte blir vad de vill ha själva. När gemensamma val berör näringslivet tror författarna att barn kan delta tillsammans i att deras röst är viktig för deras vistelse i förskolan.

De betonar dock att en viktig del av lärande och forskning förskolan demokrati är att dessa val föregås av samtal, frågor och förhandlingar mellan människor. Gruppinteraktioner öppnar för ytterligare demokrati, de flesta forskare betonar daglig samlevnad med olika interaktioner mellan barn och mellan barn och vuxna, vilket är viktigt för demokratisk utbildning, inte för val och beslut.

Grundläggande i dessa situationer är vuxnas attityd och om de är öppna eller nära dialog, förhandlingar och deltagande för olika barn. Försöken som öppnar upp för demokrati och deltagande kännetecknas av en nuvarande pedagog som fokuserar på sin uppmärksamhet på barn och deras perspektiv, uthärdar misstag och misstag, kan känna igen missförstånd och har en empatisk närvaro och lekfull inställning till barnens lek se också Emilson.

Berit Zahris studerade gruppinteraktioner och engångsföreteelser under lek i situationer där förskollärarnas behandling var lyhörd och respektfull mot barn. När det gäller en person kännetecknas de främst mellan förskollärare och enskilda barn, och med nästan ingen interaktion mellan barn. I dessa situationer kan barn uppleva en känsla av gemenskapsenhet och värde till viss del, men bara med en förskollärare.

Zahris menar att risken ligger i att barn känner konkurrens om förskollärarens uppmärksamhet mot andra barn. I stället, när det gäller gruppinteraktioner, kännetecknas situationer av kommunikation mellan förskollärare och barn som viktiga medlemmar i en kamratgrupp. Ett enskilt barn och hans behov glöms inte här, men en förskollärare arbetar samtidigt med vänskap och bryr sig om andra i en grupp vänner.