Nettoförsäljningsvärde tjänster
Enkel bokföring? Bokio tillhandahåller en tjänst för bokföring, fakturering och lönehantering via Internet. Bokios smarta mallar hanterar automatiskt kallelse så att du kan vara säker på att du gör rätt. Klicka här för att komma igång idag. Nettoomsättningsvärde, kostnad för användning och kostnad för återvinning. Nettoomsättningsvärdet är det verkliga värdet av en tillgång minus kostnaden för försäljning som krävs för att sälja tillgången.
Nettoomsättningsvärdet tillämpas som värderingsprincip för tillgångar som säljs och för tillgångar som ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoomsättningsvärdet. Nettoomsättningsvärde är försäljningspriset på grund av den försäljning som en redovisningsenhet kan förvänta sig när man säljer en tillgång. Lager värderas vanligtvis enligt lägsta kostnadsprincipen, vilket innebär att en post ska värderas till lägsta anskaffningskostnad och nettoomsättningsvärde.
Värdet nettoförsäljningsvärde tjänster tillgångsförsäljningen skiljer sig från dess värde. En tillgång kan vara viktig för en redovisningsenhet eftersom tillgången genererar positiva betalningsflöden, även om tillgången inte konsumeras av någon köpare. Kostnaden för att använda tillgången motsvarar nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera.
Produktionskostnader produktionskostnaderna för varor i ett lager inkluderar kostnader nettoförsäljningsvärde tjänster är direkt relaterade till industriella enheter, såsom direkta löner. Dessutom ingår systematiskt fördelade fasta och rörliga kostnader som uppstår vid produktion av färdiga produkter. Fasta produktionsrelaterade kostnader består av sådana indirekta produktionskostnader som är relativt opåverkade av förändringar i produktionsvolymen, såsom avskrivningar och underhåll av fabriksbyggnader, utrustning och verktygstillgångar som används i produktionsprocessen, samt kostnaden för anläggningsledning och administration.
Rörliga kostnader är sådana indirekta produktionskostnader som skiljer sig direkt eller nästan direkt med produktionsvolymen, såsom indirekta material och indirekta löner. Fördelningen av fasta produktionskostnader baseras på anläggningarnas normala kapacitet. Normal kapacitet avser den produktionsvolym som förväntas uppnås i genomsnitt under ett antal perioder eller årstider under normala förhållanden, med beaktande av den förlorade kapaciteten till följd av planerat underhåll.
Den faktiska nettoförsäljningsvärde tjänster kan användas om den representerar en god approximation av normal kapacitet. Det totala beloppet för fasta kostnader som tilldelas varje producerad guds ord på svenska kommer inte att vara högre till följd av låg produktion eller outnyttjade anläggningar.
Oallokerade kostnader redovisas som en kostnad under den period då de inträffar. Under perioder med ovanligt hög produktion minskar mängden fasta kostnader som tilldelas varje tillverkad enhet, så att varorna i lager Inte värderas högre än inköpspriset. Variabla produktionskostnader fördelas på varje tillverkad enhet baserat på den faktiska användningen av anläggningarna.
Tillverkningsprocessen kan resultera i att flera produkter tillverkas samtidigt. Detta är till exempel fallet för enad produktion eller, om tillgänglig, en produkt tillsammans med huvudprodukten. När produktionskostnaden för varje person inte är särskiljande fördelas kostnaderna mellan olika varor på ett logiskt och konsekvent sätt.
Distributionen kan till exempel baseras på den relativa försäljningskostnaden för varje artikel, antingen i det skede av produktionsprocessen där produkterna blir distinkta eller efter avslutad produktion. De flesta produkterna är obetydliga i naturen. När så är fallet värderas de ofta till nettoförsäljningsvärde, vilket dras av när kostnaden för inköp av huvudprodukten bestäms. Detta innebär att det registrerade värdet på huvudprodukten inte skiljer sig från dess inköpsvärde.
Övriga kostnader Övriga kostnader ingår endast i inköpspriset för produkten endast om de uppstår för att föra produkten till dess nuvarande plats och skick. Det kan till exempel vara lämpligt att inkludera i kostnaden för inköp av varor i ett lager, vilket inte är relaterat till produktion nettoförsäljningsvärde tjänster kostnaden för att designa varor för enskilda kunder.
Nedan följer exempel på kostnader som inte ingår i köpeskillingen för varor i lager och som redovisas som kostnader under den period då de uppkommer: onormalt stora tabletter av råvaror, onormalt höga arbetskostnader eller andra produktionskostnader, lagringskostnader, om de inte är nödvändiga i produktionsprocessen till ett ytterligare produktionsstadium, administrativa kostnader som inte bidrar till att föra produkten till dess nuvarande plats och skick, samt kostnaden för försäljningen.
IAS 23 lånekostnader avser de begränsade omständigheter under vilka lånekostnader ingår i anskaffningskostnaden för varulager.Företaget kan köpa lager i delbetalningar. När en avveckling i ett ämne innehåller en finansieringskomponent rapporteras denna komponent, till exempel skillnaden mellan köpeskillingen med de vanliga betalningsvillkoren och det belopp som betalats som räntekostnader under finansieringsperioden.
Anskaffningskostnad för jordbruks - och skogsprodukter som hämtats ur biologiska tillgångar enligt IAS 41 jord-och skogsbruk ska det finnas lager som består av jordbruks-och skogsprodukter som bolaget hämtat ur sina biologiska tillgångar när den första möjliga buhg efter avdrag för försäljningskostnaden vid den tiden. Denna kostnad representerar kostnaden för att köpa produkten den dag då denna standard börjar gälla.
Metoder för att bestämma inköpspriset för olika standardmetoder för att bestämma inköpspriset för varor i lager, såsom standardmetoder eller kostnadsmetoder baserade på försäljningspriset, kan användas om de leder till en god approximation av inköpspriset. Standardkostnaderna beräknas med hänsyn till normala situationer avseende material och förnödenheter, löner, produktivitet och kapacitetsutnyttjande.
De granskas regelbundet och revideras vid behov mot bakgrund av nuvarande förhållanden.
Metoder baserade på försäljningspriset används ofta i detaljhandeln för att utvärdera sådana enheter i lager, som finns i stort antal med hög omsättningshastighet och har en liknande marginal nettoförsäljningsvärde tjänster för vilka det är praktiskt taget omöjligt att använda andra metoder för att bestämma anskaffningskostnaden. Köpeskillingen bestäms genom avdrag från försäljningspriset motsvarande den beräknade bruttoresultatet.
Vid beräkning av bruttomarginalen beaktas varor vars försäljningspris har sänkts i förhållande till det ursprungliga priset. Medelvärden används ofta som bruttomarginaler för varje avdelning. Beräkningsmetod. Inköpskostnaden för varor som vanligtvis inte är utbytbara, liksom för varor och tjänster som produceras för och är separata för särskilda projekt, bör bestämmas utifrån de specifika hotell helsingborg stordalen som är förknippade med varje produkt.
Att bestämma inköpspriset baserat på specifika kostnader innebär att specifika kostnader är förknippade med de identifierade artiklarna i lagret. Detta är den lämpligaste metoden för artiklar som är separata för speciella projekt, oavsett om de köps eller produceras internt. Detta tillvägagångssätt är emellertid olämpligt när det handlar om ett stort antal enheter som vanligtvis är utbytbara, eftersom metoden för att välja enheter som finns kvar i lager sedan kan användas för att uppnå en förutbestämd effekt på resultatet.
Inköpskostnaden, för andra varor som omfattar punkt 23, beräknas genom att tillämpa den första, första metoden FIFU eller metod baserad på vägda genomsnittliga kostnader. Företaget ska använda samma metod för alla produkter med liknande karaktär och använda den för företaget. Olika metoder kan motiveras för att inventera olika förhållanden eller med olika tillämpningar. Till exempel kan produkter som används i ett rörelsesegment vara användbara för ett företag på ett annat sätt än samma produkter som används i ett annat rörelsesegment.
Skillnaden i varornas geografiska läge eller i lämplig metod för skatteregler räcker emellertid inte för att motivera användningen av olika beräkningsmetoder. FIFU-metoden bygger på antagandet att de varor som köpts eller tillverkats i första hand säljs först och att de enheter som finns kvar i lager vid periodens slut således köps nettoförsäljningsvärde tjänster tillverkas senast.
En metod baserad på vägda genomsnittliga kostnader eller produceras under en period. Genomsnittliga priser kan beräknas regelbundet eller efter att ha mottagit varje ytterligare leverans, beroende på villkoren för ett enskilt företag. Nettoomsättningsvärde inköpspriset för varor i lager får inte återvinnas om varorna är skadade, om de var helt nettoförsäljningsvärde tjänster delvis föråldrade eller om försäljningspriset har sjunkit.
Inköpspriset för varor i lager kan inte heller återvinnas om den beräknade kostnaden för färdigställande eller den beräknade kostnaden för att sälja enheter har ökat. Posten-en minskning under anskaffningskostnaden till nettoomsättningsvärde motsvarar uppfattningen att tillgångarna inte bör höjas i värde, vilket är högre än vad som förväntas ingå i försäljningen eller kostnaden för framtida drift.
Värdet på en vara i lager registreras vanligtvis i nettoförsäljningen per vara.I vissa fall kan det dock vara lämpligt att kombinera liknande eller sammanhängande produkter. Detta kan vara fallet när produkter tillhör samma produktlinje och används för liknande ändamål eller har liknande nettoförsäljningsvärde tjänster, om de tillverkas och säljs i samma geografiska område och om det är praktiskt taget omöjligt att utvärdera en produkt från en annan i samma produktlinje.
Det är inte korrekt att registrera varor i ett lager baserat på hur de klassificerades, till exempel som färdiga produkter eller alla varor i ett visst rörelsesegment. Uppskattningar av nettoomsättningsvärdet baseras på den mest tillförlitliga information som finns tillgänglig vid den tidpunkt då uppskattningar görs avseende de belopp som ska inkluderas.
Uppskattningar tar hänsyn till skillnader i priser eller kostnader som är direkt relaterade till händelser som inträffar efter periodens slut i den mån dessa händelser bekräftar de villkor som fanns vid rapportperiodens slut. Uppskattningar av nettoomsättningsvärdet tar också hänsyn till syftet med inventeringen. Till exempel är nettoförsäljningsvärdet baserat på den del av inventeringen som består av enheter som lagras för försäljning av varor med ett kontrakt eller serviceavtal till överenskomna priser.
Om den överenskomna försäljningen avser en mindre kvantitet än lager, beräknas nettoförsäljningsvärdet för överskottsdelen baserat på de totala försäljningspriserna. Köpeavtal som avser fler varor än vad kontrakten innehar eller köper kan leda till avsättningar. Sådana bestämmelser behandlas i bestämmelserna i IAS 37, åtaganden och verksamhet.