Vad har elever för skyldigheter i skolan

Ditt barn har rätt att få stöd i skolan. Vissa studenter behöver någon form av stöd för en kortare eller längre period. Det finns två olika stödinsatser; ytterligare justeringar och särskilt stöd. Ingen diagnos krävs för att vara berättigad till ytterligare justeringar eller särskilt stöd. Detta gäller när det behövs extra anpassningar och särskilt stöd, kontakta skolan om ditt barn behöver stöd, om du tror att ditt barn behöver stöd i skolan ska du kontakta skolan.

Prata med antingen ditt barns lärare eller rektor. Det här är rektorn som är fullt ansvarig för att alla studenter får nödvändigt stöd och hjälp. Det finns två stödinsatser: ytterligare justeringar och särskilt stöd. Skolan bör göra justeringar som en del av regelbunden träning om eleven behöver det. Detta kallas ytterligare justeringar. Om justeringarna inte är tillräckliga kan studenten vara berättigad till särskilt stöd.

Skolan bör överväga hela skolsituationen för eleven, det vill säga hur det fungerar utanför klassrummet - till exempel under pauser och i cafeterian. Vad betyder de ytterligare justeringarna? Om ditt barn riskerar att inte uppfylla bedömningskriterierna eller bedömningarna för ett eller flera ämnen som behöver uppfyllas, bör åtminstone skolan snabbt ge stöd i form av ytterligare justeringar.

Det kan till exempel hjälpa till att planera och strukturera ett schema under skoldagen. Vad innebär särskilt stöd? Om ytterligare anpassningar inte är tillräckliga eller om det bedöms att ytterligare anpassningar inte är tillräckliga ska huvudmannen se till att eleven behöver särskilt stöd. Skolan utreder också elevens behov av särskilt stöd om eleven visar andra svårigheter i sin skolsituation.

Särskilt stöd är således en ansträngning av mer mellanliggande karaktär, som ofta är mer omfattande och långvarig än ytterligare justeringar. Till exempel kan det finnas regelbunden kontakt med en speciallärare under en längre period av placering i en särskild studiegrupp, en elevassistent som stöder eleven under skoldagen.

Oftast är detta skolans chef eller den administrativa chefen du kontaktar. Det tredje steget räcker nu! Kontakta Skolinspektionen. Om du, efter att dessa kontakter har gjorts, tror att skolan inte tar ut ansvar, kan du kontakta Skolinspektionen. Det här är en statlig myndighet som inspekterar skolor. Skolinspektionen utreder problemen och beslutar vad skolan ska göra.

Kanske att diskriminera elever med olika typer av funktionsnedsättningar som inte får den hjälp och det stöd de behöver i sina studier kan kontakta Diskrimineringsombudsmannen för att kontrollera sina ärenden. Skolan ska ge förutsättningar att alla skolor ska erbjuda sina elever tillgång till elevhälsa, det står i skollagen. Men tyvärr ser det inte alltid ut så här i verkligheten.

På många håll minskar resurserna för elevhälsan, vissa skolor har ingen speciallärare och en kurator kan bara vara på plats en dag i veckan. Det sista steget, till exempel att kontakta Skolinspektionen eller Diskrimineringsombudsmannen, är en process som kan ta lång tid. Detta är bra av flera skäl. Ibland kan det vara bra att det som sagts är skriftligt, och då kan det finnas fördelar med att använda Post.

Du kan också förklara tydligare vad du vill och vad som behöver ändras. Be gärna någon annan läsa vad du skrev innan du skickade det för att undvika missförstånd eller onödiga konflikter. Du behöver inte ha en diagnos för att få hjälp, för att komma ihåg att du enligt skollagen är berättigad till stöd även om du inte har en diagnos. Enligt skollagen ska en medicinsk diagnos inte vara berättigad till ytterligare anpassningar eller särskilt stöd i skolan.